Satt och kollade på lite gamla bilder både som jag har på datorn (den gamla) och i alla (fyra) fotoalbumen. Och så finner jag den bästa vännen jag har fick lära känna under tre underbara sommrar.
Men nu är de sommrarna över och kommer bara upprepas i mitt minne, ty de kommer aldrig mera finnas. Men jag vill bara att var Nettis än är så vill jag berätta för henne att hon var min favvis, hon var mer favvis hos mig än Ella och Rosita var kan jag säga.

Då kanske många av er undrar vem denna Nettis är? Det är min foderhäst.. eller min gamla foderhäst. Nettis är visserligen bara mitt smeknamn på henne för hennes riktiga namn är Network. Men hur som helst så så fick jag reda på att hon hade gått bort i juni förra året (2007). Jag klandrar henne inte, hon blev ju trots allt 22 år. Men jag älskar henne för hon var där hos mig på sommaren och sa aldrig emot.. Eller jo kanske ibland, på hennes egna gulliga lilla sätt.
Nu finns hon bara kvar i mitt minne, i mitt hjärta och på kort. Den bästa travaren som fanns <3 (enligt mig) För jo, Network var en "liten" springare på 1,55 i mankhöjd.
Jag minns fortfarande första dagen jag fick se henne stå i hagen borta i Kalv.
   Jag visste inte att pappa hade fixat en foderhäst till mig den sommaren 2003, så jag, Helené, Andreé och deras kusin var på skrea strand och badade. Tror vi hade kommit tillbaka till deras sommarstuga när pappa ringer till mig och frågar vad jag är. Så han hämtar upp mig och jag bytar om lite snabbt i bilen. In på gården åker vi efter ett par (många) mil. Hälsar på familjen vi nyss lärt känna (en helt annan historia, men i korta drag, deras dotter Jasmine bodde hos oss medans hon gick på gym) de hämtar en brun häst från hagen och binder upp henne i stallgången. Kärlek vid första ögonkontakten - fast det är det med nästan alla hästar jag träffar och får lära känna ^^ - vilket fall fick jag provrida.  Network själv var inte villig att gå ifrån stallet så en bit på grusvägen skrittade vi medans Jasmines ena brors tjej gick bredvid. Vi vände om mot stallet igen och då gick det undan. När jag och Nettis och hon andra (kommer inte ihåg hennes namn, kanske det var Emma?) kom tillbaka till gårdsplanen och jag glidit ur sadlen så tog Jasmines bror hand om Network medans hennes föräldrar bjöd mig och pappa på fika och de diskuterade om massa (vet inte vad) Men någon vecka senare så kom Network ner till oss och gissa att jag blev glad! Sen dess har vi haft våra stunder :)
Bockat och smitit från sadeln.. Minnen för livet ^^ Men vi har haft det fint tillsammans ändå :')
Kommer minnas henne lääänge till..

Ska jag berätta lite kort vem Ella och Rosita är då kanske? Gör det ändå ^^ när jag ändå håller på och har tid.
  Rosita är faktiskt den enda hästen som pappa själv har gillat. Hon gick bort 2004, med en ålder på 26 år. Men denna hästen, även om hon var lite envis och halvelak mot slutet, så har hon vart en underbar häst. Denna hästen lärde jag mig rida på. Och anledningen till att just Rosita är pappas favorit är att han fick motion av henne ^^ (han fick ju springa med mig när jag var nybörjare för jag kunde ju inte mkt). Men hon är fin och har alltid funnits i mitt hjärta sen dess.
  Ella därimot, är motsatsen till Nettis. Medans Nettiz var rätt slö när hon ville så var Ella hetlevererad hela tiden så att säga. Jäkla stark är hon oxå. Men jag har fått henne att gå på tygeln och allt. Det var inte många som klarade det. Max jag och typ två eller tre till. Vi som kunde kontrollera henne hade även Ella som favoriter, medans de andra hade andra favoriter bland hästarna i stallet. Visst det hade ju jag med. Men Ella var bäst. Sen kom nog Mynta, Musse (El Mustang), Nisse (Nail), Mira, Attila - som tyglar sig själv, mkt coolt :P (en annan historia det), sen har vi ju Dilba och Dora, tvillingarna som alla älskar (Shettisar) och självklart Pricken (Picadelly) och Goliat.. och Salut!

Finns det nått mer att säga? Kommer inte på nått. Men bara av att titta på bilder på den gamla goa tiden när jag red.. Det får mig bara att vilja rida igen. I 9 år, utan uppehåll, på samma ridskola. Sen blev det helt stopp lixom. Saknar det verkligen, och vem vet.. kanske får börja igen någon gång? Förhoppningsvis på Suse igen, men man vet aldrig vad framtiden bär med sig. Nissan var iaf sjukt gullig förra året (8 sep) hon bjöd mig på en tur på islandshäst när jag fyllde år, och då hade jag inte ridit på ett år. Hon är fin hon :)

Lite bilder ... För er som vill se..  OBS! Alla kort är tagna någon gång under år 2006. (några på våren, några på sommaren och några på hösten)

 <- Två bilder på mig och Network.

<- Jag och Ella     <- Jag och Mynta
<- Goliath   <- Dora  <- Dilba