Här ligger man i soffan och försöker stava då man inte ser tangenterna på ens laptop. Visst jag kan ju alltid vända mig om, det är jag helt medveten om. Men det ingen vet.. utom jag och snart ni.. är att jag kan inte vända på mig för jag är världens bästa katt (enligt mig) som ligger på ena armen, därav blir det lite svårare att skriva ändå. Men det fungerar.

Jag har absolut ingen aning om vrf jag sitter/ligger här igentligen. Finns ju massor att göra nu när det är måndag morgon och man ä ledig från skolan. Men ändå så sitter man här och lyssnar på musik (Just nu spelas 'A beautiful day in Oslo' med Billie the vision and the dancers) .. Men det var inte så viktigt att veta..
När jag ändå är här kanske jag ska berätta om en av mina favoriter i mitt liv? Jag har nämnt honom förr, och kan nämna honom igen om någon skulle ha missat vad han heter. Pelle. Japp det namnet bär en av de bästa. Den enda katten jag har känt i princip hela mitt liv. Från år 1994 fram till nu.. och förhoppningsvis får jag känna honom många år till :)

Som sagt, han är gammal den här pojken. Som ni kanske redan räknat ut så blev han 14 i sommras. Det var faktiskt en slump som vi skaffa katt. Det var inte meningen från början, för då bodde mamma hemma och hon var/är allargisk mot pälsdjur.. Men när grannen kom och frågade om vi kunde ta hand om två underbara kattungar så kunde vi inte säga nej.. kan nämna att mamma var helt omedveten om detta för vi gömde ungarna i badrummet och gav dom mat och vatten.
Och ja ni läser helt rätt, jag skrev två katter. En var kolsvart och en grå randig. Sotis och Pelle. Tyvärr så dog Sotis, Pelles bror, typ runt -96 eller nått. Kommer inte ihåg exakt. Men vid detta laget hade mamma fått reda på att vi hade katter i huset och hon hade först blivit rasande men så småningom vande hon sig vid de små knyten.

Som sagt, Sotis blev bara 2-3 år innan han dog.. blev påkörd av nån bil som skulle vända på vår gård. Urs vad hemskt det var att se han ligga där.. Fortfarande en svag bild i huvudet på hur det såg ut :O

Pelle själv fick ta hela ansvaret på att vakta gården från andra katter. För man hör ibland imellanåt att det är katter som bråkar därute och det är inget trevligt ljud för er som inte vet hur det låter.. men det händer inte så ofta nu för tiden, nu får katter gå runt här men inte allt för mkt.
Jag kommer inte ihåg vilket år det var den gången när han bråkade med en annan katt och fick ett jack i örat. Det var flera årsedan nu iaf.

För något årsedan fick jag reda på av min dåvarande bästis att Pelle hade tillhört hennes mormor innan han sprang bort och hamnade hos oss. Så de flyttade igentlig en bara typ 5 km eller nått. Har fått ett sött kort av dom på Pelle när han ligger nerbäddad i en barnsäng. Riktigt gullig:).

Från att ha gått från en busig och sprallig kattunge så har han nu blivit en stor underbar kramgo och halvbusig katt. Han kan fortfarande få för sig att flugor och smågrejer är världens roligaste sak att hoppa efter. Men för det mesta ligger han bara i soffan eller i en fotölj och sover, om han inte är ute eller äter.. Eller är med mig vid datorn och klöser på tangenterna eller som han gör just nu - högtalaren. (Bra musik pelle?)

Jag kan säga att varesig det är sommar eller vinter, vår eller höst så fäller han så inormt mkt. Man kan se var han har varit och strykit/legat någonstans.

Om han verkligen får för sig att det finns möss under diskhon så sitter han utanför luckan och kollar på oss som för att säga 'öppna dörren så jag får ta några möss åt er'. Klart vi gör det och där kan han sitta i timmar. Senast satt han där igår kväll. Tror inte att han fångade något för när jag kom ner senare på natten/morgonen så hande han tröttnat och sov på kontoret där han brukar vara om nätterna om han är inne.

Det sista jag tänker säga (ännu en gång) är att Pelle är den finaste grönögda bondkatt som jag känner till. Han är en riktig kramgo vän :)

bild tagen för cirka exakt ett år sedan.
bilder tagna någon gång förra året.