Hej! För dig som råkat hamna på min blogg kanske undrar vad den handlar om? Den handlar mest om min vardag, men även om något annat som hänt i världen som jag har lust att skriva om. Jag skriver inte för att få så många läsare som möjligt utan för att få "skriva av" mig. Hoppas ni trivs.

Dag sju: Min bästa vän

Min bästa vän, hon och jag har vart vänner längre än vi kan minnas själva. Jag tror jag gick i åttan och hon i sjuan när jag följde med henne hem en dag efter skolan. Hennes alltid trevliga mor har tagit fram några dagisgruppfoton, varför hon hade gjort det kommer jag inte ihåg, och vi tre stod och kollade på dom medan vi tinade upp en paj i mikron. Jag känner igen alla på fotografiet. Varför skulle jag inte göra det? Det var ju samma avdelning som jag gick på! MEN, där var två personer som jag måste ha glömt bort totalt! Kan inte alls minnas att Pernilla och hennes bror gick på samma avdelning som jag. Vi lekte med samma människor, men fortfarande hade varken hon eller jag något minne av varandra.
Hennes mor hade framme två kort, ett av dom stod jag och min vän alldeles bredvid varandra och ler i kapp med varandra. På det andra kortet står först hon, sen en annan barndomskompis, och sedan jag. Hur kan man inte komma ihåg varandra? Vi hade ju bara några få år tillbaka bara träffats (igen).

Detta är fortfarande mystik för oss. Hur vi kommer ihåg alla andra men inte varandra. Idag är vi fortfarande tajta - kanske är därför som hon är min bästa vän. Vi kan snacka om allt för varandra. Jo, nu vet ju ni som läser att hon heter Pernilla, men egentligen känner ni till henne fast med ett annat namn, iaf om ni har hängt med ett tag. Det är ju Nissan jag snackat om hela tiden!

Hur fick hon namnet Nissan? Det är ju inte alls likt Pernilla. Jo, det var så att för några årsedan kallade jag faktiskt henne för Nilla som alla(?) Pernillor kallas, inget konstigt med det. Men en dag så råkade det komma ut "Nils" från min mun när jag skulle tilltala henne, men jag kunde ju inte gå runt och kalla henne för "Nils" heller! Nä, Ibland kallar man ju någon som heter Nils för "Nisse" (iaf jag brukar göra det), men det kunde jag inte heller kalla henne, så det fick helt enkelt bli "Nissan" och det har hon haft nu i ett par år. Det har smittat av sig från mig till ett par andra i våran umgängeskrets.

Men vem är Nissan/Pernilla då? Hon är den totala motsatsen till mig. Fast, båda är pratkvarnar och badnissor, annars är vi inte så lika.

Kommer ihåg då när alla snackade om Twilight, eller då när det började bli lite tåkigt, och andra filmen snart skulle gå på bio - DÅ börjar hon läsa böckerna och blir totalt dökär i böckerna och i vampyrer. Innan detta hade alla hennes vänner jämnfört henne och hennes dåvarande kille med Edward och Bella i filmen. De var så lika! Men, det sprack när exkillen gjorde en tappe. Men det var äkta kärlek..som tyvärr inte varade för evigt.

Kommer inte på så mkt mer, Nissan är min lilla fiolspelande, sjungande, målande lilla vän. Hon är asgrym på att måla! Ni borde bara se hennes rum, hennes teckningar, min vägg, hennes tavlor! Allt hon rör på med en penna blir så vackert! Och hon är grym på fiol, trots att hon slutat för knappt ett årsedan pga skolarbete. Och hon sjunger mkt vackert.

Det var nog så vi blev vänner igen efter alla herrans år av att inte veta vem den andra var. Båda gick på samma kör och där började vi prata med varandra på något sett.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0