Det har nu gått två år sedan du gick bort. Vem kunde ha anat?
Jag minns fortfarande den dagen jag fick reda på att du inte längre var med oss, jag minns den dagen som om det var i förra veckan.. eller kanske även igår. Men ändå så var det för så väldigt länge sedan.

Jag satt och kolla på film med mina två vänner.. några av de bästa som finns i mitt liv. Klockan kan ha vart runt fyra, fem på eftermiddagen då brorsan ringer mitt i filmen 'Midsommer', (den filmen jag aldrig fick se klart, kom bara till typ halva filmen sen var det nått som hindrade mig att se slutet - men det är en annan historia) så jag går till mitt rum för att inte störa de andra i deras tittande..
"Vet du vad som har hänt?"
"Nä vaddå?"
"John är död"
och jag bara skriker "VA?!"
Jag stannar kvar på mitt rum några sekunder.. Inga tårar, okej då går jag ut och kollar på filmen.. Men det skulle jag nog aldrig ha gjort.
För väl ute i tv rummet igen frågar de vad som hänt och då kom tårarna. Satt säkert där och grät framför dom i en kvart eller ännu mer. Jag tycker synd om mina vänner, jag menar att sitta där och lyssna och kolla på när jag gråter (eller vad dom nu kollade på) är antagliten inte så kul. Den roliga stämningen tog slut på två röda sekunder. När 'Midsommer' var slut så tog jag bort kudden från mitt ansikte och gick ner för att tvätta mig i ansiktet medans folket valde en ny film frostbiten.

Trotts att du nästan var min granne, du bodde ju nära, så nära att jag gått kunde hälsa på mer än vad jag gjorde. Och hur många gånger hälsade jag på per år? typ noll. En anledning var att du inte kände igen mig.. visste vem jag var.. en annan anledning var att jag .. vet inte vad den anledningen var. Tänkte la inte på det så till hundra procent då. Men nu gör jag det och då är det försent. Ledsen John. Saknar dina julkort, älskade dom och då kände jag att det verkligen var jul när jag fick dem av just dig. Sen blev det inga fler riktiga jular, inga julkort som sjöng lusse lelle eller nån annan julig låt. Ingen snö heller. Vilken dålig jul den var första gången. Men det är inte det viktiga här. Inte just nu iaf. 

Jag bryr mig inte om nu iaf du glömde vem jag var, du var ju gammal och jag hade förändrats rätt mkt på sju-åtta år som jag inte såg dig. Från en blond kort söt tjej till en lång brunhårig tjej.
Fast det var soppas längesedan som jag var inne i ditt hus nu så minns jag hur det ser ut och hur det luktade. Dit vill jag igen.
Kanske jag kan hänga med Olof när han sticker till sin kompis M. Linn.. Han bor ju ändå där nu, fast det kommer inte att vara detsamma. Kanske skiter i det då.. Vem vet..

Iaf. Som sakt. Saknar dig. 
                                      RIP Lantbrukaren JOHN SVENSSON *24/5-21 - †23/11-06 RIP