Jaha, dagen började som den har gjort varje campingmorgon, tälten revs och vi kom iväg någon halvtimme senare än vad vi räknat med. Men vi var inte besvikna för det, det enda vi fick reda på på morgonen var att vi skulle se ett vattenfall i Great Smokey Mountains, inte att vi skulle gå ca 8,5 km (enkel sträcka) upp och ner för en stig och över smala (knappt lika bred som skorna!) broar. Sjukt jobbigt och kvavt, men det var värt mödan när man väl kom ner. Men när man väl kom ner och vilat en liten stund kom vi på att vi skulle vara tvugna att gå upp för backen igen. Jag kan säga att det var ingen lätt stig att gå på. Stenar och rötter överallt (åtminstonde mer än 3/4 av stigen)!

När vi kom upp igen var vi tvugna att sitta och vänta en stund på att vanen skulle komma för att hämta oss. Det var så att vi fick låna den andra gruppens van för en stund då Adam stuckit iväg med två av våra gruppmedlemmar till sjukhuset då en var allvarligt sjuk (trodde vi, men det var inte så allvarligt, inget som lite medicin inte klarade av). Så vi fick ju klara oss med en van i ett par timmar, men det gick. När vi skulle förflytta oss lite längre än till Centret så var vi ändå tvugna att hoppa in i vanen allihopa (20 pers) för att ta oss till ett annat ställe, typ campingställe om jag inte är helt ute och cyklar. God glass hade dom iaf. Men jag, Rebecka, Udo, Pär och Jacob fick lifta med en bil ist då vi inte fick plats i vanen och Skyler var snäll att fråga någon om dom skulle till samma sälle som oss och om vi fick hoppa upp bak på flaket. Amerikaner är snälla, klart vi fick hoppa upp och sätta oss. Tur var väl det! Om det är typ 30 grader eller nått (om inte mer) vill man nog inte sitta och trängas i en ikke fungerande AC -van på typ 16 pers!

Iaf, när vi kom till den här nya campingplatsen med den goda glassen fick vi vänta ett par minuter innan våra äventyrare kom tillbaka så vi kunde åka till den campingen vi skulle ligga i. Sent blev det, så vi fick sova i stugor om vi ville. Men då vi inte fick plats med 22 pers i två stugor så sa jag, Nellie, Anna och Udo att vi sover ute i paviljongen. Jävligt mysigt var det! Även om vi inte sov i tält så hade vi satt upp ett tält för att ha våra grejer där i så att det inte skulle bli blött, smarta vi är! För det regnade under natten. Efter det var det sjärnklart och man vaknade när solen gick upp bakom bergen och trädtopparna en bit bort. Synd att jag inte hade kameran med mig den natten! Innan vi skulle somna där i paviljongen sa Nellie nått som jag inte kommer glömma på länge:
"Det känns som om vi ska sova i en matlåda"