Jag, Anna, Emmie, Jacob, Pär, Udo, Anton, Marcus och Morris gick upp klockan fyra för att en kvart senare ta oss ner till tunnelbanan för att åka till Manhattan för att se solen gå upp. Vi satt vid hamnen och tittade ut i mörkret och sakta men säkert kunde vi ana frihetsgudinnan ta form en bra bit ut i vattnet. Himlen ljusnade, men ingen sol dök upp i horrisonten. En bit ifrån oss på vår sida av Manhattan kunde vi se solen spegla sig i ett av skyskraperna.
Vi missade soluppgången men ingen hängde läpp för det, vi tog ist båten över till andra sidan för att komma närmare The Statue of Liberty. Och på väg dit (och på väg tillbaka) kunde vi iaf se New York i morgonsolen, häftigt var det. När vi var tillbaka på "vår sida" av Manhattan stack några till Zero Ground, vilket jag ångrar att jag inte hängde med! Jag stack ist tillbaka till hotellet för att vila lite efter våran tidiga uppstigning.

Efter några timmar var vi tvugna att checka ut (men vi kunde fortfarande ha kvar våra väskor i ett låst rum på hotellet), men istället för att sitta kvar på hotellet tills att vi skulle till flygplatsen orkade inte jag med så jag och några till stack ut på stan. Hamnade först på Times Square och gick vidare därifrån till 5th Avenue (och det är ingen liten tripp det där!). När vi kom tillbaka till hotellet fick vi tillbaka våra väskor och fick packat om så att det vi köpt kunde tryckas ner i våra redan fullpackade väskor.

Klockan blev till slut 18.00 och vi steg tungt in i vanen som körde snällt till flygplatsen. Där tog vi farväl av en rolig och kär vän och guide, Adam. Vi checkade in och fick vänta 40 minuter extra då planet var försenat. När vi kom till Heathrow, London hann jag och några till knappt säga hejdå till våra andra vänner som var sena till sitt egna flyg som skulle ta dom till Stockholm. Själva fick vi vänta i någon timme till innan vi kunde stiga på vårat för att komma fram till vårat slutmål. Danmark. Där allt började.