Dag tjugo: Ett annat ögonblick
Hm, ett annat ögonblick?
Kan berätta om den där påskaftonen vi hade på dagis. Kommer inte alls ihåg hur gammal jag var, fyra kanske? Ingen aning. Vi satt iaf som tur ordning och lyssnade på när dagisfröken (Monica) läste i någon bok när vår andra dagisfröken (Ullrika) kommer rusande in i rummet, avbryter Monica och frågar oss;
"Såg ni påskharen som hoppade över staketet?"
Vi bara "neej!"
"Kom skynda ta på er skor och jacka och spring ut och se om ni fortfarande kan se honom"
Vi gjorde som hon sa men vi såg aldrig någon påskhare. Ullrika sa att hon hade sett honom smyga omkring och gömma godispåsar över hela dagisgården så vi stack iväg och letade på en gång.
Jag hittade alla andras påsar, men inte min egna. Till slut så hjälpte en att leta efter min och hittade den, bakom buskarna precis vid ingången till vår dagisavdelning. Jag var den sista som hittade sin påse.
Efter det så bad dagisfröknarna oss att klättra upp på vår lilla klätterställning som vi hade just då (som dom tog bort något år senare för att sätta gungor där istället) för att ta kort. Sen gick vi in igen.