Vad ska jag säga om mina föräldrar? Hm, jag har redan sagt att de är skilda. Kan la berätta att pappa är en pensionerad snickare. Han kan allt och lite till om det mesta, men det han inte klarar av det hjälps han och jag åt med. Vi är lika envisa båda två så det händer ganska ofta att vi hamnar i bråk med varandra och då vill jag bara bort härifrån, men oftast är vi vänner och älskar varandra så som dotter och far ska älska varandra. Jag menar, vem har inte haft ett eller annat bråk med sina föräldrar?!

Min pappa han älskar får och har haft får i hela sitt liv. Det villsäga att jag har inte känt till nått annat i hela mitt liv. Får är det ultimata utomhusdjuret. Speciellt flasklamm. Men nu håller jag på att kana ifrån ämnet. Han älskar får. Ja. Vad mer? Han verkligen älskar filmen "Sound of Music", han gråter till den varje gång han ser den. Det är nog de ända gångerna jag har sett han gråta, förutom då när hans bror hade dött.

Något som jag inte har ärvt från honom är att han blir bara brun! Så fort solen är framme är han hur brun som helst.
Nä, för att sammanfatta det hela om min pappa är att han är en go och glad, och ibland lite för envis, 60 plusare, som har svart år med inslag av gråa hårstån' i huvet.

Min mamma däremot. Henne bråkar jag knappt aldrig med. Det är till henne jag ringer till när pappa går mig på nerverna och så får hon skälla lite på pappa. Eller så är det henne jag vänder mig till om jag vill gå igenom något som pappa inte vill acceptera, men ändrar sig oftast efter att de har pratat med varandra.

Mamma är go och gla och lagom rund om magen, så som en mamma ska vara. Hon älskar att sticka och sy massa saker. Men en sak som hon allra säkerligen älskar ännu mer, det är katter. Korthåriga som långhåriga. Problemet är bara att hon är pälsallargiker, men det bryr hon sig nästan inte ens om ifall det är en katt i närheten.

Mamma har nästan alltid varit med mig på shoppingturer i stan där hon bor. När jag var mindre så tyckte hon att "den här vill väl du ha?" när det absolut var helt totalt fel. Nu tycker jag därimot att hon hänger med i min egna lilla trend. Men ibland kan hon fortfarande ha absolut fel. Även om det ibland kanske är lite pinsamt att ha mamma med sig när man är ute och shoppar, så är det ändå ganska skönt ibland.
Och för att sammanfatta mamma, så är hon hur toppen som helst även om hon oftast behandlar mig som om jag vore fyra år då vi inte ses så ofta.