Är det fel att säga att jag fortfarande tänker på dig ibland?
På hur saker och ting kunde vart om det inte blev som det blev.
Jag vet att det är mitt fel, men jag kan inte hjälpa det..
jag kan inte släppa greppet om dig.
Jag saknar vår tid tillsammans...
.. våra pratstunder, våra små äventyr.
Jag tänker på första gången vi pratade,
första gången vi träffades,
första gången vi höll varandra i handen,
första allt..

.. men ändå den sista pussen,

den sista kramen,

sista gången jag såg dig på plattformen innan tåget rulla iväg från dig.

Jag vet att det är mitt fel, men jag kan ändå inte släppa dig.

Om jag fick chansen att åka tillbaka i tiden skulle det vara till vårt kapitel.

Ett av de bästa kapitlen i mitt liv.
Du är och var ändå den första.
Den första kärleken glömmer man aldrig sägs det.
I detta fallet är det verkligen sant.

 

Vem vet vad som hade hänt om vi hade träffats nu?

Skulle vi ha det ännu bättre?

Men allt händer av en anledning.

Det var nog inte meningen att det skulle bli vi..

.. Men jag saknar dig enormt mycket ändå.
Tro mig eller ej, men jag älskar dig fortfarande.
Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta oavsett!

Förlåt för allt.