I måndags gick jag och min kille på semester. Vi valde båda två att ha en sen semester för att vara ganska säkra på att kunna få ha tre veckor tillsammans vilket vi fick.

Vi har planerat ett tag att vi ska bila i Europa för att vi ska kunna ta med Jessie.

Så de senaste veckorna har varit mycket veterinärbesök för vaccination och allt som behövs för att en hund ska kunna tas ut och in i olika länder. Vi har även letat upp en husbil som vi fått hyra. Vi har kollat upp vilka länder och städer vi vill besöka. Sen ska vi ta allt som det kommer tänkte vi.

 

Semestern började bra. Vi hämtade husbilen i måndags kväll och började packa den i tisdags och tänkte ge oss av på eftermiddagen. Vi stack till Ica för att handla lite dricka som vi tänkte ha på vägen, men sen kom vi inte längre. Startmotorn hade gett sig.

Lite förargligt då ägaren till husbilen gått igenom och bytt massa olika saker på bilen efter det att vi bestämt att vi skulle låna den. Nytt batteri, nya däck, nya lampor, allt var påfyllt. Starta som en klocka. Men så gick startmotorn innan vi ens lämnat vår egna stad.

Kul.

Så vi ringde han och vi fick rullat igång den så tog han den med sig för att se om han kunde hitta en ny startmotor. Han var på de lite olika verkstäder vi har här i staden, men de hade ingen som passa. Så, eftersom att han kommer från Polen och har kontakter där så skickade han efter en startmortor som ska passa. Den ska ha hunnit hem till honom redan så förhoppningsvis så håller han på att byta ut den i skrivande stund.

 

Vi håller tummarna att den ska passa och att det funkar som det ska. Samt att resten av resan ska gå mycket bättre trotts en sådan tråkig start på den.

Men det är som ägaren sa; det var meningen att det skulle hända, annars hade vi säkert krockat någonstans istället. Man får se det positivta i allt det negativa.

 

Jessie å andra sidan älskade husbilen. Vad är det att inte älska om det? Det är ju ett hus på hjul! Hon älskar ju åka bil och detta var ännu bättre tyckte hon. Hon blev ganska ledsen över att behöva överge sin nya dröm. Men när hon får återse husbilen tror jag att hon blir lika exalterad som hon blev igår när hon fatta den den tillhörde oss.

 

Här är Jessie bara någon minut efter att hon för första gången kommit in i husbilen. Redan hemmastadd.