Ja, idag har jag beräknad födsel.

Men bebisen i magen har inte ens en tanke på att titta ut.

De senaste dagarna har jag bara känt av några få

sammandragningar och lite molande värk i magen.

Utöver det... ingenting.

 

Det börjar bli tungt och man kan inte göra så mycket

 om dagarna nu för ryggen värker.

Men man får ta det som det kommer.

Jag går hemma och pysslar lite med det ena 

och lite med det andra (inte för stora grejer och lite varje dag),

bara för att få gjort nått så tiden inte går så förbannat 

långsamt så här i väntans tider.

Sen blir det någon långpromenad var och varannan dag med 

vovven, för det har man hört ska sätta igång värkar/förlossning.

... men det funkar inte på mig, i bästa fall kanske det blir en eller

två sammandragningar under promenaden.

Suck.

Man längtar ju så efter att få träffa och hålla om den lilla.

 

Jag försöker inte tänka så mycket på själva förlossningen, för 

då skulle väl risken bli att jag tänker för mycket på det och blir rädd.

Så nu när man håller på att gå över tiden har tankar på en

igångsättning slagit rot i huvudet och det är inget jag vill.

För blir det en igångsättning så vet jag ett dautm det kommer ske,

hinner förbereda mig och bli rädd.

Kommer värkar och förlossning av sig själva så kommer jag inte hinna

bli rädd. Så jag håller tummarna på en spontan förlossning.

 

Många har gissat på att den som gömmer sig där inne är en kille,

några fåtal att det är en tjej. Jag har absolut ingen aning, men om jag 

måste gissa så gissar även jag på att det blir en liten gosse.

På den senaste tiden har två personer i vår omgivning även gissat när

bebisen kommer. Sambons chef har sagt den 11 juli, medan en granne

gissar på att det blir vid nästa fullmåne (9 juli). Vi får se om de har rätt 

eller om bebisen beslutar att komma ännu senare.

 

Nu de senaste dagarna har man även börjat tänka lite mer på allvar vad

den lilla ska få för namn. Det är ganska svårt att hitta nått båda gillar,

kanske lite extra svårt för vi inte vet vilket kön det blir.

Men jag försöker inte fästa mig vid nått namn oavsett om det är ett

tjej-/kill- eller könsneutralt namn. Jag vill möta den lilla först och lära

känna hen lite innan vi "ser" vad som passar just hen.

 

Nä nu ska jag sluta babbla. Återkommer troligtvis snart efter

att det lilla knytet har kommit till världen.

Bjuder på en gravidbild från idag med.. dagen till ära eller vad man kan säg..